4. Genomförande
4.1 Metod
Vi valde att intervjua 80 personer slumpvis i Stockholm. För att få med så många kategorier av människor som möjligt genomfördes intervjuerna slumpvis på ett flertal ställen i Stockholm bl.a. Centralstationen, Skärholmens Centrum, Sturegallerian och på Södermalm. Enkäten bestod av 15 frågor, bl.a. bakgrundsfrågor som t.ex. kön, ålder och utbildning.
Då vårt syfte var att avgöra om människors kunskap om muslimer hade en direkt inverkan på deras attityd till dessa konstruerade vi dels ett kunskapstest och vidare en attitydskala. Kunskapstestet bestod av 13 påståenden som de intervjuade fick svara på för att vi skulle kunna mäta hur stor kunskap varje person hade om Islam. Attitydskalan hade 14 påståenden om muslimer och Islam. Indirekta attitydpåståenden som de intervjuade fick ta ställning till på en 5 gradig skala. Denna skala skulle ge en bild av personernas attityd till Islam och muslimer. Då vi antagit att svenskars attityder i ämnet även påverkas av den bild och kunskap media ger gjorde vi en mätning av de intervjuades mediavanor.
4.2 Mätproblem
Ämnet är känsligt. Dels var det svårt att konstruera frågor som är etiskt korrekta men vi ville också försäkra oss om att de intervjuade inte skulle dölja sin faktiska uppfattning om muslimer. Vi löste detta med att varva positiva och negativa indirekta påståenden.
Vi valde även att göra rangordningsfrågor på mediavanor och en fråga på attityd. Detta visade sig vara svårt att avläsa under tidspress. Momentet kunde ha konstruerats enklare men då vi hade många frågor i ämnet har vi ändå fått en bra bild av mediavanorna.
|
